Galet det där med telefoner och vad det gör med en. Hur beroendeframkallande det blir. Jag blir alltid totalt jättefast i min mobil och de senaste dagarna har det blivit allt värre. Små fina sms som gör ens dag. Ibland kanske till och med ett samtal. Kanske ett sådant där samtal som är tänkt att bara vara för några minuter, men där man helt tappar begreppet om tid och rum så att man upptäcker att det gått lång, lång, lång tid utan att man visste ordet av. Sådana samtal älskar jag. Sms där det bara står ett hjärta, bara för att man ska veta att man är omtyckt. Och inte vilket hjärta som helst, utan ett hjärta som man kan titta på i flera minuter, bara för att det är så skönt att låta ögonen vila där. Sådant älskar jag. En telefon som gör en fnittrig och gör så att man rodnar är en bra telefon. Min telefon är en sådan telefon just nu. Den är tung och alldeles varm i min ficka, på mitt bord, i min hand eller vid mitt öra. Min iPhone, ett liv~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar